Kommunikationspodden

Hur ser man till att information inte blir propaganda?

Finns det något svenskar har mycket åsikter om, efter väder, så är det trafik. Anna Lihr har varit kommunikationsdirektör i tio år vid Trafikverket och i säsongspremiären av Kommunikationspodden träffar hon Max och Caroline i studion.
Statskontoret gjorde 2023 en utredning som bland annat kollade på kommunikationsarbetet hos myndigheter följer försiktighetsprincipen och matchar statlig värdegrund och satte ljus på begreppet ”beteendepåverkande kommunikation”
- Hur ska vi på Trafikverket tänka kring det. Låt säga att vi behöver kommunicera följande: ”om du ska ta dig från punkt A till C, så kan du inte åka via B för där pågår ett arbete”. Är det beteendepåverkande, eller är det bara information? Det är beteendepåverkan, men det är samtidigt information från en operativ myndighet som informerar folk om hur de lättast kan ta sig fram. Jag tror man ska passa sig för hårklyveri och se det mer som breda penseldrag. För vi som myndighet måste också ta oss igenom bruset och våga kommunicera modigt för att komma igenom bruset, och samtidigt mappas mot försiktighetsprincipen, säger Anna Lihr.

8 spaningar inför 2024

Framtiden står i fokus när Nicklas Hermansson gästar Max och Caroline i säsongsavslutningen av Kommunikationspodden. Det här är åtta trender du inte vill missa. 
Nicklas Hermansson har valt att fokusera på framtiden. Efter 20 år i mediebranschen har han jobbat mycket med utveckling av format och jobbar idag med ett eget nyhetsbrev med sextusen prenumeranter. Han är återkommande inbjuden framtidsspanare i SVT och vill gärna hålla koll på sin egen livscykel. Därför har han en klocka som ständigt räknar ner mot den sista dagen.
- Innan klockan hade jag en grej på kylskåpet, där jag prickade i hur många veckor jag har kvar att leva men nu har jag hittat klockan från en belgare som kan genom mina uppgifter kan se klockan, som gör mig mer modig. Min brorsa skulle egentligen få den men jag fick tillbaka den direkt.
I Kommunikationspodden är Nicklas Hermansson inbjuden för att dela med sig av åtta framtidsspaningar som är värt för en kommunikatör att hålla koll på inför 2024.
Lyssna på hela avsnittet nu!

Hur mår upplevelseindustrin och vad kan kommunikatörerna göra?

Calle Swanson, kommunikationschef för Visita är veckans gäst i Kommunikationspodden, och mötte Caroline Thunved och Max Landergård i studion för att prata om upplevelseindustrin och restaurangbranschens nuläge, framtid och vilken roll kommunikation spelar för framgång.
Det kommer då och då rubriker om ”nu rusar konkurserna” men det man mest märker på det är alla de som gör vad de kan för att undvika konkurser. Jag tycker man ofta ser att man drar ner rätter på menyn eller har stängt någon dag i veckan och det är nog mer det läget vi är i nu men det råder fortfarande en stor osäkerhet såklart i branschen, säger Calle Swanson.
Och vad var det Calle menade var den största utmaningen, som rubriken antydde? Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden så får du reda på det.

”Det stod mellan att jobba på Konsum eller bli doktor”

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.
 
Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.
- Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Om några år är du inaktuell, vad gör du åt det?

Ledarna släppte 2020 rapporten ”I förändringens riktning”, där tittade de närmre på chefers kompetensbehov. Endast 15% instämde i att de kommer behöva vidareutbilda sig under de närmsta tre åren.
Carolina Engström Lökken är VD för rekryteringsbyrån WES är inbjuden till veckans avsnitt av Kommunikationspodden för att prata om hur vi ska se på lärande.
 
Man måste dels omvärdera vad kompetensutveckling är. Vi lever i en omtumlande tid, geopolitiskt, värderingsmässigt… Det vi ser nu är att det ledarskap som kommer behövas framåt är inte bara de som vi haft de senaste åren. Vi måste jobba på vårt eget lärande och vår egen nyfikenhet. Men det är ju också något som vi tänker på när vi rekryterar. Vad är det för kompetenser och personligheter som vi ska leta efter? Det är ett mindset som människor och ledare måste ha för att vi ska klara omställningen. Där behöver ledare vara medveten och jobba med det. Man brukar ju säga att 40% av alla kompetenser kommer bytas ut de närmaste åren och det går ju inte ens att ta in vad det kommer betyda för en. Det går inte ens att ta in vad det betyder. Jag kommer bli helt inaktuell de kommande åren om jag inte lär mig nu. Men jag kan inte gå på kurser hela tiden, så hur ska man få till ett lärande. Och då tänker jag att allt börjar med…, inleder Carolina Engström Lökken. Hela svaret får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Får man säga svart?

Barakat Ghebrehawariat är föreläsare och nyutkommen författare till boken ”Får man säga svart?: från teoretisk ångest till terminologisk trygghet”. Idag besöker han Kommunikationspodden för att diskutera vad man får och bör säga, och i vilken situation vissa ord passar bäst. 
 
Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang.
Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang. 
Man behöver säga svart ibland. Om du går hem till din familj och förskräckt berättar att vi är en helvit organisation och vi har inte en enda svart person, och då ska du göra det eftersom du vill vidarebefordra en berättelse om att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Men om du kommer hem och säger ”Jag såg en svart person”, så borde din normkritiska radar tjuta högt. Det finns stunder vi underbetalar hudfärg, och det finns stunder då vi överbetonar hudfärg, säger Barakat Ghebrehawariat i Kommunikationspodden. 
 
Lyssna på hela avsnittet här.

Det tillitsfulla ledarskapet

Det tillitsfulla ledarskapet
 
Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?
 
Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.
 
”Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig… det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt”, säger Johanna Faijersson. 

”Hellre sårbarhetsanalys än riskinventering”

Charlie Stjernberg med ett långt förflutet på Prime och nu på den egna byrån Doyen är en av Sveriges främste krishanterare. Idag gästar han Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att dela med sig av sina insikter om vad som krävs för att en organisation ska vara rustad.
- Jag är personligen inte förtjust i riskinventering som verktyg, för vi tenderar att titta på det senaste som hände konkurrenterna. Titta på 9/11, då blev det förbjudet med knivar, sen kom skobombaren och då tittade man på skor. Om man inte är riktigt kreativ tenderar man att bara titta på tidigare kriser. Och det enda jag kan säga är att kriser uppstår där ingen ens haft en susning om att det hade kunnat ske. Vi talar då istället hellre om sårbarhetsanalys. Till exempel om en organisation har en HR-avdelning som inte kunnat hantera MeToo, eller inom compliance - ”vi vet att alla regler inte efterlevs”. Då får vi ett 360-perspektiv på vad som kan drabba en organisation. Men sen måste man ha den där rävfarmen bakom örat för det dyker ofta upp på så konstiga ställen, säger Charlie Stjernberg.
Lyssna på hela avsnittet här.

”Putins motsvarighet till kommunikation är propaganda”

MSB:s kommunikationsdirektör och tidigare SVT-korrespondenten Morgan Olofsson gästar Kommunikationspodden för att berätta om hur myndigheten ska förmå hela Sverige att förstå mer om sin roll i totalförsvaret.
Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, besökte Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om hur MSB arbetar med att kommunicera totalförsvaret.
”Kommunikation är ett verktyg för demokrati. Det handlar om att göra saker gemensamt. I diktaturen behöver du inte ha något gemensamt. Det räcker med att Hitler, Putin, Stalin bestämmer. Det är någon som pekar på massan och säger att det här ska ni göra. Och det görs möjligen sen gemensamt men för att göra gemensamt handlar det om hela processen, och då blir kommunikationen både ett medel och ett ändamål. Putins motsvarighet till kommunikation är propaganda”, säger Morgan Olofsson.
Lyssna till hela intervjun i Kommunikationspodden.

”Branschen är alldeles för homogen”

All of us ska jobba för att öka representationen av rasifierade inom kommunikation och göra branschen mer jämlik. Grundarna Nicole Kavander, Roshanak Fatahian gästade Kommunikationspodden.
Under en inspelning i Visby besökte Nicole Kavander, Roshanak Fatahian Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. Inspelningen gjordes i samband med Almedalsveckan. 
”Branschen är alldeles för homogen. Vi har vårt sätt att se på världen och med det kommer bias. Om vi bara har en homogen verkligen så blir det bara en verklighet och stereotyper som kommer. En tydlig stereotyp som vi kan se är i vilka sammanhang hur vissa människor får ses i olika sammanhang, som hur skildras en rasifierad? Om vi fortsätter mata in ett negativt budskap så spär vi på fördomar och känslor som vi kopplar till individer”, säger Nicole Kavander. 
Lyssna på hela avsnittet här.