Episodes

Bokaktuelle Per Schlingmann besöker Kommunikationspodden för att prata om kommunikationen under valrörelsen, krigets effekter och vad som krävs av en ledare idag. 

Tillsammans med Kjell A. Nordström har Per Schlingman just släppt boken Momentum som analyserar omvärldshändelsernas påverkan på samhället. Med klimatkris, finanskris och ett pågående krig är det många aspekter att förhålla sig till, som också banat väg för ett nytt sätt för ledningar att se på kommunikation, menar Schlingmann. 

- Det är styrelser som diskuterar frågor som tidigare legat hos kommunikationschefer och HR. Där har det skett en stor förskjutning i vad som är företagens konkurrensfaktorer. Där hamnar frågor som kommunikation, talangförsörjning, hur man organiserar sig, den typen av frågor, säger Per Schlingmann. 

Hör hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden där Per gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

En miljon dörrknackningar, skor, t-shirt och kepsar. Communication by merch ett tema när Helena Salomonsson, kommunikationschef för Socialdemokraterna är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

 

- För oss startade allt på kongressen, då Magdalena valdes som partiledare. Det var som var roligt var att se henne som person att alla ser henne som en rättfram, orädd person och de elementet ville vi ha med när vi skulle bygga kommunikationen runt henne. Budskapsmässigt blev det tydligt när vi började jobba med henne att hon hade bestämt sig för tre prioriteringar, bland annat att vända stenar. Det började hon säga i sina första tal, och det tog vi rygg på - det som hon ville säga, säger Helena Salomonson. 

Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.

Dokumentärfilmaren från Falun har blivit kommunikationschef för Moderaterna. Mitt under valrörelsen ger Martin Borgs en inblick bakom kulisserna på den pågående valkampanjen.

Kommunikationspodden är tillbaka! I den nya säsongen delar Max Landergård programledaruppdraget med Caroline Thunved, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer.

I säsongspremiären intervjuas Martin Borgs, Moderaternas kommunikationschef. 
- Min mamma är socialdemokrat och min pappa är ohejdad centerpartist så de var inte jättenöjda i början. Familjemiddagarna är mer civiliserade nu än när jag gick med i MUF, säger Martin Borgs i Kommunikationspodden. 

Vad är det som gör att du hoppar upp ur sängen?
- Ja igår var det så att mitt Face ID inte kände igen mig, så just nu är det mycket. Men för mig har jag aldrig varit i närheten av något så komplext, och det blandat med engagemanget gör uppdraget oslagbart, säger Martin Borgs.

Lyssna i Kommunikationspodden om Martin Borgs tankar om de olika kommunikationsinsatserna, strategi och budskap. 

Hur går det för Svenska kyrkan som varumärke? Är Gud en USP i deras kommunikation och hur ska kyrkan konkurrera om människor uppmärksamhet när medlemstal sjunker och många ser sig som sekulariserade? Har vi blivit rädda för de stora orden?

Ärkebiskop Antje Jackelén är dagens gäst i kommunikationpodden

 

Vilka konkurrenter har svenska kyrkan i dag vad gäller människors tro? Var kan svenska kyrkan differentiera sig? 

- I ytlighet, konsumism och jag skulle vilja säga en religiös analfabetism. Det finns inte utrymme för de existentiella frågor, som egentligen alla har. Frågor som vad är mening duger jag, är jag älskad. Och konsumism gör att vi blir till objekt. Vi blir kunder och konsumenter, snarare än att vi blir subjekt och medborgare och mogna personer. Analfebitismen gör att vi tappar språket för livets grundkunskap och avgrundskunskap, säger Antje Jackelén. 

 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden här!

Vilken berättelse har vi i Sverige om den svenske mannen? I marknadskommunikation, medier och diskurs pågår en intensiv diskussion sedan decennier om vem mannen är, har varit och borde vara. 

Varför är detta så intressant? Och varför går meningarna så ofta isär? Går det att vara oense? Är det för att vi vill se gemensamma nämnare när vi egentligen alla bara är individer, eller finns det tydliga gemensamma nämnare men vi är inte överens om hur vi ska tolka och använda datan?

Ulf Mellström är professor i genusvetenskap. Han är bland annat författare till den uppmärksammade boken Män och deras maskiner och arbetar i dag med forskning kring mäns höga suicidtal. I över 30 år har han forskat om manlighet och i dag är han gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. 

I veckans avsnitt är temat den svenska mannen och berättelsen som densamma. Vilka som äger narrativet och hur män ska förhålla sig till det. 

Finns det inte en förväntan hos kvinnor att män å ena sidan ska vara moderna men samtidigt vidmakthålla de gamla idealen av familjeförsörjare. 
- Det finns fortfarande en fascination av den starka erövraren och utifrån ett genusperspektiv, utan att lägga ideologiska synpunkter på det, är det otroligt intressant. Det är ju det som är intressant med genus, den här komplexiteten vi bär med oss i vardagen och varför skulle det inte vara så? Det är det som drar mig till ämnet, varför jag är så fascinerad av det, säger Ulf Mellström. 

Lyssna på intervjun i Kommunikationspodden.

Kommuniktationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Hur är det att bedriva kommunikationsarbete på ett sjukhus? Anders Goliger, kommunikationsdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

Han var först journalist i 20 år vid exempelvis Tv4 och GöteborgsPosten. Bland annat arbetade han med Uppdrag Gransknings legendariske journalist Nils Hansson. I dag är Anders Goliger högst ansvarig för kommunikationen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Nils Hansson är väl den sista du skulle vilja ha ett telefonsamtal från i din nuvarande roll?
Nej det håller jag inte riktigt med om. Det granskande journalistiken bidrar till mycket bra. Samtidigt är det ju inte det roligaste samtalet man kan ta i tjänsten, men det är viktigt att offentlig sektor granskas. Den hållningen måste man ha i mitt jobb, säger Anders Goliger. 

Att jobba med kommunikation för ett sjukhus föreställer jag mig kan vara ett av de mest utmanande kommunikationsjobben man kan ta, fanns det några saker som gjorde att du tvekade inför att du skulle börja? 
Vad Anders svarar kan du höra i veckans avsnitt. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

Josef Stalin ska ha sagt, att det viktiga är inte vilka som röstar, utan vilka som räknar rösterna. Med detta citat inleder veckans gäster sin bok som behandlar frågan om att det demokratiska systemet är satt i gungning. Det menar författarna Torbjörn Tännsjö och Folke Tersman som tillsammans skrivit boken Folk och vilja som nyligen gavs ut. 

Tycker inte längre politikerna att alla medborgare är lika mycket värda? Hur länge har det pågått och framför allt, hur ska vi tänka kring kommunikation, avsändare och berättelse om verkligheten innebär att de vi förr litat på måste ifrågasättas?

Folke Tersman är professor i filosofi vid Uppsala universitet och Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. De är bägge gäster hos Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Demokratin har varit anpassad efter vissa förutsättningar, handlingsutrymmet som stater haft har knaprats på bland annat på grund av globalisering och där har vi inte institutioner och mekanismer som kan lösa det på den nationella nivån, säger Folke Tersman. 

Hur tycker ni att narrativet om demokrati sköts i dag?
- Isabella Lövin sa när hon avgick att demokratin inte får tas för given, och det är ju en klyscha men om man ska ta den på allvar så måste diskussionen hållas levande och inte bara bli högtidsfraser, säger Torbjörn Tännsjö. 

Finns det något sätt i hur man ska kommunicera politik som behöver ändras?
Vilka politiska berättelser upplever författarna har varit de mest ärliga?

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Resumé har löpande rapporterar om psykisk ohälsa bland medarbetare och tidningen chef skrev för något år sedan att sju av 10 chefer mår uselt. Den internationella undersökningen ISSP Work Orientation kom i slutet av 2018 fram till att över en halv miljon svenskar är missnöjda eller mycket missnöjda med sitt jobb. Det finns många skäl till att må dåligt. Men hur mår vi bra? I sin senaste bok skriver filosofen Per Bauhn om dygder, normer, värderingar och framför allt syftet. I vårt samtal pratar vi om hur vi ska fatta beslut, han reflekterar kring syftet och mening. Lättsam fredag som vanligt i Kommunikationspodden med programledare Max Landergård. 

Har folk svårt att hitta ett gott liv i dag?
- Jag tror att man av och till upptäcker en viss form av vilsenhet och att det kommer till uttryck i olust och desperation. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom vi lever i en tid som är bättre än alla tider som några människor före oss har levt. Men frågan om meningen i livet är alla inte heller mottagliga för, säger Per Bauhn i podden. 

Är du snäll? Feg, grön, röd, eller kanske en giraff? Epiteten har haglat genom decennier då personlighetstester har utvecklats. Nu kommer en bok där författarna satt fokus på The Big Five - modellen som utklassar allt som tidigare gjorts. 

Petri Kajonius, docent i personlighets- och socialpsykologi och Anna Dåderman, professor i psykologi är bägge psykologiforskare och träffades på Högskolan i Väst där de båda är verksamma, då de fick idén till att skriva en bok tillsammans. 

- Som kolleger har vi mötts på arbetsplatsen och identifierat att vi har gemensamma intressen. Mitt driv och iver att kunna förstå det här med personlighet i varför vi är som vi är och varför vi gör som vi gör, det får en så fin spegling i Annas långa karriär med just abnormal psykologi och även kombatanta situationer där det spelar roll vem du är. Vem som helst kan inte vara kravallpolis, eller stridspilot eller universitetsforskare. Då är frågan vad beror detta på och där har vi fått ett fint samarbete, säger Petri Kajonius. 

Det har landat i boken "Vem är du?" som utkom i dagarna. Där tar forskarna greppet om The Big Five, eller femfaktormodellen som den också kommit att kallas - där de fem egenskaperna kallas samvetsgrannhet, neurotisism, extraversion, välvillighet och öppenhet. 

Vad dessa egenskaper innebär och vad du kan ha för nytta av att känna till dem, det får du reda på om du lyssnar på veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

 

Vad har våren 2020 inneburit för hur vi ska jobba framåt med kommunikation och ledarskap? En panel från Ledarna, Arla och PostNord går igenom utmaningar och insikter inför framtiden. 

Det var en tung panel som gästade Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och det blev ämnet till trots en uppsluppen stämning under inspelningen som gjordes inför en liten publik i coronaanpassad lokal. Panelen fick först frågan om hur coronan påverkade deras verksamheter. 

Emma Riblom, i dag kommunikationschef vid Postnord. Tidigare på bland annat Eniro, British American Tobacco och även JKL.
- E-handeln växte med 49% andra kvartalet, vi hade stora volymer att ta hand om och fler ville ha hemleveranser. Samtidigt som många medarbetare behövde vara hemma. Corona slog också mot oss. Så det har inte varit utan utmaningar men mycket positivt har också hänt, säger Emma Riblom. Hör henne utveckla i avsnittet.

Sortera och bedöma
Andreas Miller är förbundsordförande på Ledarna sedan 2018. Han har haft flera olika chefsuppdrag på Sveriges Radio, och han har tidigare varit ordförande för Medieledarna, en branschförening inom Ledarna. 
- När pandemin drog igång gjorde jag en podd med ledare i pandemikrisen och ett tema som återkom, det var kommunikation. Som en butikschef som fick ta emot, sortera, bedömas och levereras till medarbetare och kunder. Det var många dimensioner och ställde stora krav på kommunikationen, säger Andreas. Hur ledarskapet utvecklats av Corona hör du i podden. 

Bunkring
Caroline Starck är idag kommunikationsdirektör på Arla, tidigare kommunikationschef på försäkringsbolaget IF och dessförinnan bland annat på Ericsson. 
- Folk började bunkra, det märke vi. Och restauranger stängde ner. Vi har två grenar både retail och till restauranger och univeristet bland annat. Så den ena ökade jättemycket och det andra tog tvärstopp. Det var svårt att veta hur länge det ska hålla på, en månad, ett år?, säger hon. Hur Arla tog tag i kommunikationen hör du i avsnittet. 

Och var vad det den europeiska ledningen för Arla fick se i bakgrunden när Caroline Starck kopplade upp sin skärm för ett Teams-möte? 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

- Older Episodes »

Podbean App

Play this podcast on Podbean App