Episodes

Hennes regidebut belönades 2018 med en Guldbagge i kategorin årets nykomling. Nu är Rojda Sekersöz aktuell med en ny film - denna gång en nyfilmatisering av Jonas Gardells roman En komikers uppväxt. Hur är det att omvandla en berättelse många redan gjort till sin, och göra något nytt av det? Och vilka är det som sitter på makten över berättelsen i svensk film?

Rojda Sekersöz är veckans gäst i Kommunikationspodden. När hon tilldelades Guldbagge 2018 hade hon precis kommit hem från ett 10 dagars tyst meditationsläger. 
- Jag ska vara ärlig, jag var lite sårad, mitt ego var sårat så jag gick in i det här meditationslägret med ett sårat ego, säger hon. 

Det kan väl inte finnas något värre än att vara tyst och i affekt?
- Det var så himla nyttigt, för jag fick inte prata med någon och det var så bra. Och när jag kom ut därifrån var det som att jag hade jobbat med mitt ego väldigt mycket, säger hon. 

En komikers uppväxt filmatiserades första gången 1992 då med Björn Kjellman i rollen som Juha, en klassens clown som både mobbar och själv blir utsatt för mobbing. Nu har hon gjort en ny filmatisering med Johan Rheborg i huvudrollen.


Hur var det att jobba med Jonas Gardell, som både skrivit boken, manus till första serien och nu manus till filmen? 

Vad Rojda svarar hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

 

Dumhetsprofessorn är trött på all bullshit

 

Är det inte så att det moderna arbetslivet präglas av höga prestationskrav? Frågan man veckans gäst i Kommunikationspodden uppger Mats Alvesson att han skulle svara Nja, knappast eller, mer bestämt: Nej, verkligen inte!

 

En fungerande internetuppkoppling räcker inte för att ett land ska få kalla sig kunskapsintensivt. Det säger ledarskapsforskaren och professorn vid Lunds universitet Mats Alvesson som efter decennier av forskning gjort sig till en av de ledande namnen inom teorier om ledarskap och organisation. Nu är han aktuell med boken Extra Allt - när samhälls -och människoförbättrandet slår tillbaka

 

  • Vi har mer lagstiftning och krav i dag och det medför att tiullsynsmyndighter och medier så ska allt se bra ut så att man inte får smäll på fingrarna, säger Mats Alvesson. 

 

I Kommunikationspodden ställer programledaren Max Landergård frågan om något som Mats Alvesson i sin senaste bok kallar “offerhierarkin”.

 

I Extra Allt har du nedtecknat några lagar som är ett slags vidareutveckling eller kommentar till Parkinsons lagar. Du kallar de A-lagarna och i en av dessa skriver du om lagen om offerhierarkin. Att det i dag finns en ordning där du som har högst offerrang kan ställa högre krav på din omgivning, medan de som har låg offerrang behöver utsättas för stora övergrepp för att åtnjuta tolkningsföreträde i olika frågor.

Du har till och med gjort en lista vilka som står högst och lägst i rang. De som hamnar högst i offerhierarkin är barn, ungdomar, indrandrare och minoritetsgrupper medan Sverigedemokrater, Överklass, chefer och Män hamnar längst ner. 

Hur tycker du att det borde se ut, om du hade makt att upplösa den här lagen och kunde modulera om ordningen?

 

Hör Mats Alvessons svar i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Vad skiljer Världsutställningen från Davos eller Almedalen? Vad är den 150 åriga utställningens syfte i dag? När Sveriges monter snart är på plats inför Expo2020 i Dubai bjuds den svenska organisationens representant Aurore Belfrage in till Kommunikationspodden.

1851 fick världen först skåda världsutställningen. Då var det London som fick stå värd för ett evenemang som präglades av ingenjörskonst och frihandelsfrågor. I Dubai 2020 är det dags igen. Expo2020 är den organisation som fått i uppdrag från handelsministern att representera Sverige under världsutställningen. Där sitter Aurore Belfrage i styrelsen och hon är . 

- Syftet med världsutställningen är att ses och skapa en internationell plattform där man skapar tass och bygger broar. Världsutställningen är inte olik olymnpiska spelen eller VM i fotboll. Här samlas länder inför ett gemensamt intresse, säger hon. 

Vilka idéer pratar ni om på Världsutställningen, till skillnad från Davos och Almedalen? 

- Davos har inte varit lika demokratiskt. på Expo2020 går länder in med hela sitt smörgåsbord. Vi kommer se alla från statsöverhuvuden till skolklasser. Skolklasser är det roligaste, som kommer besöka och titta, säger hon. 

Den svenska paviljongen ingår i Expo2020:s Hållbarhetssatsning.

- I diskursen i dag så är vi rädda för högerpopulism och det faktum att vi har så stora orättvisor i samhället, alltså inte social mobilitet, är en stor del av problemet. 

 

Och jag tänker att det känns ju ganska ironiskt att ha ett sådant fokus i ett land som förenade arabemiraten? Hur ser yttrandefrihetsfrågor ut där, som vardagssociala regler de har där? 

- Inte riktigt som i Sverige, säger hon. 

 

Hur samtalet utvecklas härifrån kan du höra i Kommunikationspodden!

”För en hammare är allt en spik”

 

Vilka ska jag rekrytera, hur ska jag prata med kunder och vilka ska jag samarbeta med? I dag är temat: starta byrå, i Kommunikationspodden.  Petronella Barvaeus, en av grundarna till den nystartade growthbyrån Maniola studios är gästen. 

 

Petronella resonerar bland annat om huruvida man som byrårepresentant ska vara specialist eller generalist och vad som anses mest attraktivt hos olika kundsegment.

  • Ordet generalist klingar kanske inte så härligt, det låter som att man är halvbra på det mesta. Det är en balansgång hela tiden men de flesta bolag har alltid de här utmaningarna, att ena dagen ska du göra ett event och andra dagen ett tidningsomslag. Stora bolag har ju olika partners och byråer de jobbar. Men små och medelstora bolag som vi jobbar med behöver man fortfarande alla saker men man har inte tid och råd att gå till flera olika partners och då kan det vara bra att vända sig till ett enmansband, säger hon.

 

Vad tittar kunder på i valet av byrå, vilka funktioner är de viktigaste när man startar en byrå och hur hittar du de bästa att samarbeta med när du vill dra igång? Alla dessa frågor diskuterar vi i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Vem äger berättelsen om mordoffret?

Nils Bergman, mannen bakom en av Sveriges mest populära poddar Rättegångspodden är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

  • Jag satt i mitt kök och klippte och började gråta och min tjej sa såhär mår du verkligen bra att göra den här podden och jag svarade att jag gråter för att det blir bra det här, säger Nils Bergman om när han inledde sin karriär som producent för Rättegångspodden. 

I dag är han i fullgång av en andra serie i SVT som är en spinn off på podden. 

Kommunikationspoddens programledare Max Landergård var inte sen med kritiska frågor. 

Du  deltar i den sista berättelsen om en människa - vi är så mycket, vi är vår karriär, konfirmation, första kärlek och fotbollstränare för knattelaget. Sen faller någon offer för ett brott. Hur tänker du där?

Vad är det i mordjournalistiken och de mänskliga tragedierna som lockar den stora lyssnarpubliken? Vart går gränsen mellan grova brottsnyheter och underhållning? Vad Nils Bergman svarar? Lyssna på veckans avsnitt.

“Med en tillräckligt stor megafon kan man säga precis vad som helst och folk kommer att tro på det” säger Åsa Wikforss, professor i filosofi och författare till boken Alternativa Fakta. I december tar hon plats på stol 7 i Svenska Akademien. Hör henne i höstens säsongspremiär av Kommunikationspodden. 

 

Åsa Wikforss har skrivit boken Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender (2019). Hon menar att förlusten av tillit är signifikant för vår tid. I avsnittet djupdyker vi i ämnet om fake news, deepfake och vi får höra henne berättar hur det gick till när hon erbjöds att efterträda Sara Danius på stol 7 i Svenska akademin.

- Jag satt på Arlanda och gjorde en powerpoint till ett föredrag i London i sista stund. Av någon anledning så svarade jag när telefonen ringde och då var det Anders Olsson (ordförande Svenska Akademien reds. anm.) i luren berättar Åsa. 

Enligt Åsa är kunskapen ett gemensamt arbete och det mesta vi vet av världen har vi inte själva upptäckt utan lärt oss genom andra. Det innebär också att man måste läsa och lyssna på andra människor och då även känna tillit till källorna. 

Hur man undviker att förlora tilliten till samhällets centrala kunskapsinstitutioner och riskera att få falska uppfattningar om världen får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

 

Strategisk kommunikation för vinstdrivande ändamål. Är kunskap inom praktisk kommunikationsstrategi en viktig kompetens på arbetsmarknaden och i så fall, hur ger man en organisation stöd åt affärer genom kommunikation?

Markus Lindblad, kommunikationsansvarig för Snusbolaget.se ansvarar för kursen Praktisk kommunikationsstrategi på Berghs school of Communication. Han berättar om kursen för strategisk kommunikation och varför den fyller en kunskapslucka hos många av dagens yrkesverksamma kommunikatörer. 

- Bland kommunikatörer finns det en för stor vilja att “tuta” så mycket som möjligt i allt för många kanaler samtidigt. Jag försöker få fram att inte “tuta” samtidigt i ännu fler kanaler. Strategi är för mig att bena ut vilket beteende det är som kommunikatören med sin kommunikation ska ändra på, säger Markus Lindblad.

 

När han inte håller kurser marknadsför Markus Lindblad tobak. Hur motiverar man strategisk kommunikation i syfte att uppnå ökad försäljning av en produkt som bevisats beroendeframkallande och hälsoskadlig för konsumenterna?

 

Hör Lindblad utveckla sitt resonemang kring strategisk kommunikation för snus i veckan avsnitt av Kommunikationspodden. 

Strategisk improvisation. En disciplin som binder samman de ord som nog alla skulle vilja vara experter på. Men är det kanske enklare sagt än gjort? Nu har Falkheimer & Genzel släppt "Nu", med utgångspunkt i ledarskapets utmaningar.

Tillsammans med Jesper Falkheimer har Katarina Genzel kommit ut med uppföljaren ”Nu”, som är en fortsättning på den första boken om strategisk improvisation. 
- Det här är en genomgång av managementutveckling och på ledarens roll i en organisation och så ingår intervjuer med ledare som leder andra som måste fatta sina egna beslut. Det går inte att vänta tre veckor på ett referensgruppsmöte, säger Katarina Genzel till Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

 

Hon lyfter fram Stefan Hector, polis och chef för NOA. Samma person som också ledde polisens insats i samband med terrorattentatet i Stockholm. 

- Där är det så oerhört tydligt: hur gör man när man vet att det hänt något på Drottninggatan; och han ska skicka ut ett antal av sina medarbetare till ett scenario där ingen har någon aning om hur det ser ut. Det går inte att alla ringer och säger ’vad händer nu, vad ska jag göra nu’. Ingen har den överblicken. Det var intressant att intervjua honom och få hans perspektiv på hur han ser på sitt ledarskap, säger Katarina Genzel. 

Om strategisk improvisation hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

BETALT SAMARBETE MELLAN KOMMUNIKATIONSPODDEN OCH POSTNORD

PostNord gör egen podd om medielogiken

Claes Elfsberg och Roberta Alenius i het debatt ledd av Lennart Persson om mediernas logik, i en dokumentärserie som PostNord nu släpper för att bredda och nyansera bilden av mediebevakningen av bolaget.  

- Medierna är där för att granska och det leder till ett bättre samhälle, sen är det inget kul att sitta mitt i det, säger kommunikationschefen Emma Riblom. 

 

PostNords kommunikationschef Emma Riblom gästar dagens avsnitt av Kommunikationspodden. Det är hon som tillsammans med sina medarbetare på kommunikationsavdelningen tagit fram dokumentärserien PostNord på väg. Senaste avsnittet handlar om hur medierna arbetar och hur organisationer kommunicerar.

- Jag gillar att vara i utmanande kommunikationssituationer. Därför har jag jobbat med telefonkataloger, tobak och nu PostNord. Jag gillar att leda ett bolag i transformationsresor och se till att kommunikationen hålls igång i de stora skeendena.  

Hur tycker du att mediebilden av PostNord ser ut i dag?

- Jag skulle säga att den är något mer nyanserad i dag än när den var som tråkigast, men mediebilden är bara en spegling av hur vi hanterar verksamheten. Så när vi hade sämst mediebild hade vi också dragits med för dålig kvalitet och det påverkar vår mediebild jättetydligt, säger Emma Riblom. 

 

Varför vill ni sätta fokus på medierna i ett avsnitt

- Det är viktigt, inte minst för våra medarbetare, att förstå hur det här fungerar. För om man inte har någon större insikt i hur medierna fungerar så kan man tycka att det vi har varit igenom har varit oskäligt och ganska jobbigt. Därför känns det viktigt att nyansera bilden och litegrann förklara att 'jomen alla gör sitt jobb'. Medierna är där för att granska och det leder till ett bättre samhälle, sen är det inget kul att sitta mitt i det, säger hon. 

 

Avsnittet PostNord på Väg om medielogik kan du lyssna på här: https://open.spotify.com/episode/4Qu5c1Ud0wc67jCNr35nma?si=yQEuszYJSOardRFGV7IPaA

 

 

Hur många kommunikatörer känner sig stressade över att inte hänga med? Var lugn - historiska exempel visar att det finns många saker som aldrig ändras, och som fortfarande kan vara lika effektiva. I dag med prisvinnande kommunikationsstrategen Tom Samuelsson. 

 

Under våren 2019 vann han pris i kategorin Årets unga talang och i dag arbetar han med kommunikationsfrågor för (m) i Riksdagen. Med studier inom historia och kommunikationsstrategi ger nu Tom Samuelsson en skräddarsydd djupdykning i kommunikationssatsningar genom historien.

 

"Det är viktigt att hitta kärnan i kommunikationsyrket, för att orka med alla förändringar och ny teknik som kommer. Vad är viktigt att kunna och vad är valfritt? Vissa saker är beständiga genom historien och det tror jag att vi kommer hitta intressanta exempel på", säger han. 

 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

- Older Episodes »