Episodes

Kommunikationspodden bjuder i dag på första avsnittet av ljuddramat Creatograph med Cecilia Frode och Magnus Krepper i ett par av rollerna. Dramat gestaltar kommunikationsbyrån Creatograph, som ständigt kämpar i motvind. 

Att driva en kommunikationsbyrå är inte alla gånger enkelt. Den här historien tilldrar sig på en liten start up i Stockholm. Cecilia Groop är VD. Hon har varit utbränd tre gånger och strör bisorpol i sitt te. Hon har lovat ägarna att byrån ska vara börsnoterad inom ett år och brukar tänka på en podd där någon sa att de är en Ameri-can och inte en Ameri-can’t. Cecilia säger därför ja till allt, så länge det går fort och går att fakturera.

Anders Wingegren är en karismatisk eventprojektledare. Han oroar sig aldrig, förutom att bli utstött. Han gillar event, röda mattor och puss på kinden. Champagnehinkar, GANT, seglarloafers och solnedgångar. Anders är rädd för åldrandet och slänger sig därför med ungdomliga uttryck. Anders brukar säga att han är bra på att delegera, det brukar Daniel säga är en finare omskrivning för att vara lat. 

Daniel Burman är byråns regissör. Han tror att hela världen ser ner på honom under tiden han blickar upp mot de stora mästarna Zetterling, Altman och Spielberg. Han vill tillhöra de övre konstnärliga luftlagren. Han hoppas att byråjobben kan skapa en portfölj med tillräcklig verkshöjd som kan ge honom tillträde till Oscarsstayetter och Guldpalmer.

Dessa tre själars vägar har korsats och tillsammans bildar de en brokig skara som kallar sig Creatograph. De har inte alltid så lätt att umgås, men vad skulle Anders göra utan Cecilias driv, vad skulle Cecilia göra utan Daniels integritet och vad skulle Daniel göra utan Anders fingertoppskänsla för vad som är inne och inte. 

Och det är här vi möter dem. 

Den här morgonen är Daniel Burman och Cecilia Groop inbjudna till deras kund motorsågsbolaget. Motorsågsbolaget står i begrepp att lansera en ny produkt och har därför beställt en reklamfilm för Facebook av kommunikationsbyrån Creatograph. 

Ljuddramat Creatograph är producerat av Storstad i samarbete med Resumé. 

Lyssna på avsnittet här. 

För 5300 år sedan försökte en 45-årig man ta sig över Alperna. Men han kom inte hela vägen utan konserverades till eftervärlden så pass bra att när kroppen återfanns 1991 fanns det flera slutsatser forskarna kunde dra av hur Ötzi, som han kallas, levde och vilket samhälle han verkade i. Det var också detta fynd som dagens gäst Johan Norberg valde att inleda sin bok med. 

Johan Norberg är författare och debattör. Han bok ”Till världskapitalismens försvar” som släpptes 2001 såldes till flera länder och han har i över 20 år varit en flitigt anlitad och läst föreläsare och författare. 

I nästa vecka släpper han sin senaste bok ”Öppen/Sluten” och i dag är han veckans gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. 
- Öppen är definitivt hotad i dag och man kan se det rent direkt från många av våra politiska institutioner som vill ha en lösning för framtiden vilket kan innebära handelshinder och självförsörjning som är ett sätt att hålla borta konkurrens från annat håll, säger Johan Norberg i veckans avsnitt. 

Lyssna på podden här. 

Waking up, powermind, calm, motivation, headspace. Alla är dem appar som gör anspråk på din förmåga att leva i nuet. Men hur pass användbart är det att leva här och nu? Författaren Bengt Ohlsson diskuterar mindfulness i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Bengt Ohlsson är författare. Hans krönikor följs av tusentals i Dagens Nyheter och förutom att ha skrivit ett tjugotal böcker och vunnit Augustpriset skriver han också relationsråd till läsare i Amelia. I somras deltog han  som programvärd i Allvarligt Talat och fick en fråga om nuet och den frågan och det svaret handlar veckans avsnitt i Kommunikationspodden om. 

- Att leva i nuet förutsätter historielöshet. På en arbetsplats strävar man ju efter någonting. Ett bättre kvartalsresultat eller att få det eller det kontot. Det är ju väldigt framåtsyftande. I romanskrivandet måste du både vara extremt mycket i situationen och det du skriver just nu, samtidigt som du måste ha en känsla för var det här nuet förhåller sig till vad som kommer i nästa kapitel, i nästa och nästnästnästa. Och ha en vag känsla för vad som hänt innan. Det är därför författaryrket är så knepigt. Du ska ha 100-procentig närvaro i det du skriver, och inte. Det är en omöjlighet men det är en omöjlighet du har att hantera, säger han. 

Lyssna på senaste avsnittet här!

Har våren 2020 gett plats för den kommunikativa organisationen? Morgan Olofssons berättar om sina första arton månader som MSB:s kommunikationsdirektör och vad han önskar att han gjort bättre under coronakrisens start under våren. 

 

I februari 2020 inföll vad vissa har kallat för en ny tideräkning. Charterplan vände från Kanarieöarna, torgen tömdes på människor, dödstalen steg. Sverige och världen fick skåda något som till en början kom att likna en krigsberedskap där fienden var coronaviruset. Nu har sommaren har passerat och inför den stundande hösten: finns det några lärdomar man kan dra från den kommunikation som bedrivits när hela världen höll andan? 

I centrum av många frågor befann sig myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ansvarig för kommunikationen vid myndigheten är Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB. I säsongspremiären av Kommunikationspodden berättar han för programledaren Max Landergård att 

 

- Det räcker kanske inte att en myndighet är med i fyra minuter på en pressträff en dag utan det krävs annat för att vi ska nå ut ordentligt. Om vi är ute efter beteende, hur vi ska bete oss som människor levande i Sverige, säger han. 

 

- Jag är en demokrat. Jag ser en utmaning där demokratin utmanas och om vi som system inte kan hantera de påfrestningarna som det här utgör och jag önskar att vi hade kunnat lyfta fler perspektiv tidigare, säger han. 

 

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden på Spotify, Acast eller iTunes. 

Det började med en krypande känsla av att allt inte går rätt till, och har mynnat ut i en bok om hur genus kommuniceras och behandlas på svenska lärosäten. I dag släpps boken Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn.

2016 inledde regeringen sitt arbete i vad de kallar för Jämställdhetsintegrering. På regeringen hemsida kan man läsa att “Att utveckla jämställdhetsintegrering som strategi är en av de viktigaste prioriteringarna inom jämställdhetspolitiken. Regeringen bedriver ett arbete med att stärka jämställdhetsintegrering på alla departement och berörda myndigheter.” Denna Jämställdhetsintegrering, inte minst på landets universitet var något som fick dagens gäster att skriva en hel bok de kallar Genusdoktrinen och nu är de här för att berätta om den. Välkomna till Kommunikationspodden Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. 

Gästerna i Kommunikationspodden är Anna-Karin Wyndhamn är universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs univeristet och även författare.  Ivar Arpi, ledarskribent Svenska Dagbladet och också medförfattare till Genusdoktrinen.

Anser ni att yttrandefriheten har förändrats, får man inte säga vad man vill längre?

- Det har aldrig funnits någon total frihet, men det är uppenbart att vi rör oss mot att det begränsas mer och mer. Det vi skildrar i boken och som många vittnar om är att många är rädda för repressalier och att man inte får forska om vad man vill, säger Ivar Arpi. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

"Det moderna kriget är här och nu"

Coronaläget har satt nytt ljus på frågan om globalisering och nationsgränser - och vad händer när andra staters trollfabriker letar sig in i ditt vardagsrum och den mobilen du scrollar runt på? I det här avsnittet ska vi prata om informationspåverkan och en ny typ av krigsföring som använder långt fler än soldater i gröna uniformer som brickor i sitt spel.

Även om Anton Lif är krisrådgivare till vardags kallar han sig också propagandaofficer. Detta sedan han ingick i PsyOps-förbandet i Enköping, ett engagemang som bland annat tog honom till Afghanistan. I dag gästar han Max Landergård i Kommunikationspodden. 

- Vi använder metodik från sälj och marknadsföring för att vinna kriget. Istället för klassiska militära maktmedel så anvämnder man ordet, text och bild för att påverka olika målgrupper, säger Anton Lif.  

Hur orolig ska man vara som privatperson, tjänsteman eller företagare att man används i syften man kanske inte ens har koll på?

- Man ska räkna att man gör det, att man används kontinuerligt. Jag nyttjas som en bricka i spelet dagligdags. Jag delar information utan att vara medveten om det. Men vi är alla delar av en verlkighet där vilseledande information sprids, säger han. 

Vilka är hans tydligaste svenska case på informationspåverkan i närtid?

 

Har frågan om informationspåverkan blivit viktigare nu?

Vilka tecken har han sett till informationspåverkan under rådande pandemi?

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Almedalsveckan är inställd. Ett historiskt beslut som drabbar flera sektorer nationellt och regionalt. Kommer en av Sveriges mest uppmärksammade juliveckor komma tillbaka i samma form? 

Mia Stuhre, projektledare för region gotlands värdskap för Almedalsveckan är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

- Veckan innan beslutet togs att inte genomföra Almedalsveckan trodde jag att det skulle lösa sig, men sen kom förbudet med 50 personers-gränsen och även andra beslut. Och jag fick signaler från kommuner och regioner att de inte har tid och ork att tänka på Almedalsveckan i sommar, säger hon.

Mia Sthure har innan jobbat med sponsring som egenföretagare och som verksamhetsutvecklare inom Region Gotland innan hon 2017 blev projektledare för Almedalsveckan. 

- Jag tror att gotlänningarna kommer förstå vad Almedalsveckan betyder för Gotland, men också för Sverige. Det kan vara så att resten av Sverige ser att detta är en plats som inte bara består av rosémingel och lobbyister, utan detta är en plats som är till nytta för vårt samhälle. Vi behöver komma oss samman och prata om Sverige framåt. När väl vi får lov att börja träffas igen kommer demokratiska mötesplatser som Almedalsveckan att vara med betydelsefulla än tidigare, säger hon. 

- Vad händer med Gotland och gotlänningarnas ekonomi när Almedalsveckan inte blir av? 
- Hur ska ni marknadsföra Almedalsveckan inför 2021?
- Vad kommer vara fokus för 2021?

Lyssna på fredagens avsnitt!

Hur får man kunden att fokusera på marknadsföring i tider av kris eller lågkonjunktur? Henrik Stampe är VD på Volt - byrån som fick stor uppmärksamhet i branschen när de kammade hem Försvarsmakten som kund 2016. Men nu är det Corona. Tvättar han händerna, och borstar han tänderna - och varför frågar Max Landergård det?

Henrik Stampe, VD Volt, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han klev in som delägare Volt i begynnelsen 1999. 
- Min pappa var VD för Colgate och jag är hårt fostrad i att sätta kunden i första rummet. 
Och borsta tänderna. 
- Jag var faktiskt med i en Colgatereklam när jag var liten. "Inga hål", var budskapet men det visade sig inte stämma på mig i det fallet för jag har haft dåliga tänder, säger han. 
Henrik Stampes team på Volt säger han inte har påverkats så mycket negativt av krisen men att de behöver följa utvecklingen noggrant. Samtidigt kan mycket hända i byråvärlden om omvärlden är i gungning och kunderna börjar oroa sig.

Vad gör folk fel på kundsidan i rådande läge?
- Jag tycker alla försöker hitta nya sätt att bete sig. De flesta löser utmaningarna men det gäller att hitta formen för det, säger Henrik Stampe.
 
Hur ska man motivera att hjulen ska fortsätta rulla hos de kunder, som - i stunder när tiderna är oroliga - drar ner på marknadsföringen det första de gör?

Svaret Henrik Stampe ger finner du i Kommunikationspodden. 

Är syftesdrivet ett bra läge i coronatider? Vi pratar om syftesdrivna kampanjer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommer budgetinsatser rädda små byråer efter coronautbrottet, vad ville SAS med sin reklamfilm och vt tar också tempen året efter på Gilette och Arbetsförmedlingen.

Björn Owen Glad, varumärkeschef på Spoon Agency och Jessica W Sandberg, föreläsare och strateg som driver det egna bolaget Besvärlig sedan 1977 gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

I måndags hölls en pressträff på regeringskansliet. På pressträffen deltog finansminister Magdalena Andersson där en rad kraftfulla åtgärder presenterades. Åtgärderna som föreslås är att kunna skjuta upp arbetsgivaravgifter och att arbetsgivare får statligt stöd för att kunna permittera medarbetare. Under veckan har flera åtgärder mötts av mycket kritik. Breakit skrev under torsdagen om att regeringens korttidspermittering inte omfattar enmansföretag. Staten står för sjuklönekostnadern upp till 14 dagar och det gäller också enmansföretag som tillerkänns ett schablonbelopp. Företag kan också söka anstånd för skatteinbetalningar retroaktivt från 1 januari 2020. 

- Det kommer säkert lindra en del, men vi vet inte för vi är bara i början av detta och hur många affärer som kommer gå i stöpet och vilka som kommer förlora jobbet, säger Björn Owen Glad. 

I avsnittet diskuteras också syftesdrivna kommunikationsaktiviteter, a.k.a. woke ads. SAS som inledde året med att leverera en jättesnackis hamnar under lupp igen fast också i ljuset av helt andra nyheter.

- Först skulle jag säga att den stora diskussionen var hur de hanterade reaktionerna, inte filmen i sig, säger Jessica W Sandberg.

Vad tycker panelen om hur hanterade SAS reaktionerna?

Vilka varumärken lyckas med syftesdrivet?

Hur tror ni Corona kommer slå mot branschen? 

Är det ens lönt att göra reklam för annat under tiden Corona pågår?

Lyssna på resten i avsnittet!

 

Riggade upphandlingar, prisförvirring och administrativa skärseldar. Är offentlig upphandling den bästa lösningen när offentlig sektor ska anlita kommunikationsbyråer? 

Kommunikationschefen Åsa Olsson, inköpare Alexandra Dalle Vacche bägge från Upphandlingsmyndigheten samt Hampus Brynolf, vice VD för Intellecta deltog i en panel på torsdagen om offentlig upphandling för kommunikationsbyråer. De gästade Max Landergård i Kommunikationspodden. 

- Vi tittar på alla upphandlingar som kommer ut inom kommunikation, vi läser ett par hundra per år och svarar på ett fyrtiotal och jag kan bara bekräfta bilden att det (kompetensnivån reds. anm) varierar väldigt mycket. Ibland känns det som att det inte deltagit en kommunikatör i upphandlingen utan bara deltagit upphandlare. Och ibland upplever vi motsatsen, att en upphandlare inte varit inblandad utan bara någon som kan kommunikation, säger Hampus Brynolf.

Är offentlig upphandling en rättssäker metod? 

- Det är den minst dåliga men är behäftad med många problem, säger Hampus Brynolf. 

Uppkom Upphandlingsmyndigheten för att folk ute i landet inte har en aning om vad de håller på med så nu måste man ha en hel myndighet som hjälper dem? 

- Det är en svår fråga. Man såg ett behov att använda upphandling som ett verktyg på ett mer strategiskt sätt än vad man gjort tidigare. Dels komma tillrätta ännu mer med rättssäkerhetsfrågorna men också ställa krav på ett annat sätt för att få till den här samhällsutvecklingen, säger Åsa Olsson. 

Vad behöver bli bättre när det kommer till offentlig upphandling inom kommunikation?

Vad gör många kommunikationsbvyråer fel när de deltar i upphandlingar? 

Hur kan kommunikationsbyråer bli bättre på ramavtal och därigenom öka sina chanser att vinna upphandlingar?

Lyssna på panelen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

- Older Episodes »

Play this podcast on Podbean App