Kommunikationspodden

Panel: woke ads och corona

Är syftesdrivet ett bra läge i coronatider? Vi pratar om syftesdrivna kampanjer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommer budgetinsatser rädda små byråer efter coronautbrottet, vad ville SAS med sin reklamfilm och vt tar också tempen året efter på Gilette och Arbetsförmedlingen.
Björn Owen Glad, varumärkeschef på Spoon Agency och Jessica W Sandberg, föreläsare och strateg som driver det egna bolaget Besvärlig sedan 1977 gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.
I måndags hölls en pressträff på regeringskansliet. På pressträffen deltog finansminister Magdalena Andersson där en rad kraftfulla åtgärder presenterades. Åtgärderna som föreslås är att kunna skjuta upp arbetsgivaravgifter och att arbetsgivare får statligt stöd för att kunna permittera medarbetare. Under veckan har flera åtgärder mötts av mycket kritik. Breakit skrev under torsdagen om att regeringens korttidspermittering inte omfattar enmansföretag. Staten står för sjuklönekostnadern upp till 14 dagar och det gäller också enmansföretag som tillerkänns ett schablonbelopp. Företag kan också söka anstånd för skatteinbetalningar retroaktivt från 1 januari 2020. 
- Det kommer säkert lindra en del, men vi vet inte för vi är bara i början av detta och hur många affärer som kommer gå i stöpet och vilka som kommer förlora jobbet, säger Björn Owen Glad. 
I avsnittet diskuteras också syftesdrivna kommunikationsaktiviteter, a.k.a. woke ads. SAS som inledde året med att leverera en jättesnackis hamnar under lupp igen fast också i ljuset av helt andra nyheter.
- Först skulle jag säga att den stora diskussionen var hur de hanterade reaktionerna, inte filmen i sig, säger Jessica W Sandberg.
Vad tycker panelen om hur hanterade SAS reaktionerna?
Vilka varumärken lyckas med syftesdrivet?
Hur tror ni Corona kommer slå mot branschen? 
Är det ens lönt att göra reklam för annat under tiden Corona pågår?
Lyssna på resten i avsnittet!
 

Panel: offentlig upphandling för kommunikationsbyråer

Riggade upphandlingar, prisförvirring och administrativa skärseldar. Är offentlig upphandling den bästa lösningen när offentlig sektor ska anlita kommunikationsbyråer? 
Kommunikationschefen Åsa Olsson, inköpare Alexandra Dalle Vacche bägge från Upphandlingsmyndigheten samt Hampus Brynolf, vice VD för Intellecta deltog i en panel på torsdagen om offentlig upphandling för kommunikationsbyråer. De gästade Max Landergård i Kommunikationspodden. 
- Vi tittar på alla upphandlingar som kommer ut inom kommunikation, vi läser ett par hundra per år och svarar på ett fyrtiotal och jag kan bara bekräfta bilden att det (kompetensnivån reds. anm) varierar väldigt mycket. Ibland känns det som att det inte deltagit en kommunikatör i upphandlingen utan bara deltagit upphandlare. Och ibland upplever vi motsatsen, att en upphandlare inte varit inblandad utan bara någon som kan kommunikation, säger Hampus Brynolf.
Är offentlig upphandling en rättssäker metod? 
- Det är den minst dåliga men är behäftad med många problem, säger Hampus Brynolf. 
Uppkom Upphandlingsmyndigheten för att folk ute i landet inte har en aning om vad de håller på med så nu måste man ha en hel myndighet som hjälper dem? 
- Det är en svår fråga. Man såg ett behov att använda upphandling som ett verktyg på ett mer strategiskt sätt än vad man gjort tidigare. Dels komma tillrätta ännu mer med rättssäkerhetsfrågorna men också ställa krav på ett annat sätt för att få till den här samhällsutvecklingen, säger Åsa Olsson. 
Vad behöver bli bättre när det kommer till offentlig upphandling inom kommunikation?
Vad gör många kommunikationsbvyråer fel när de deltar i upphandlingar? 
Hur kan kommunikationsbyråer bli bättre på ramavtal och därigenom öka sina chanser att vinna upphandlingar?
Lyssna på panelen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren

Caremablöjor, Coronavirus och minns ni löpet när det stod att Malou von Sivers skulle smugglat en VHS i trosorna genom tullen?
Vad är sant och vad är falskt i det medierna rapporterat och är detta något som ändrats drastiskt?
Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren är aktuella med boken Inte lögn, inte sant - en bok som jämför verklighet med medieverklighet.
 
Bokatuella Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren besöker Max Landergård i Kommunikationspodden. 
 
Är polariseringen i medierna ett svenskt fenomen eller är det ett bredare västvärldsproblem. 
- Jag har inte den inblicken, men när det handlar om obenägenheten att se egna brister och utöva självrannsakan, den är dålig kan jag säga hos svenska medier. Jag vet inte om den är bättre i andra länder men det är ett delproblem, säger Staffan Dopping. 
- Vi tar mer illa vid oss när folk tar du svängarna litegrann. Det här är ett land som för fan inte haft en revolution sedan 1700-talet, stora daldansen, så har vi inte haft en sådan här rejäl urladdning. Jämför med de brittiska, när de elegant förolämpar varandra i de parlamentariska debatterna, deras tabloider, eller politiker i andra länder kan anklaga sina motståndare för att de är från en annan planet eller ’du äter kattungar’ eller sådär. nu har det också börjat komma in i Sverige och då reagerar vi litegrann, säger Stig-Björn Ljunggren. 
- Den utbredda fruktan hos medierna om att det kommer gå åt pipan och vi kommer inte klara oss, och affärsmodeller och sånt där det gör det hela mycket värre och det är både si och så med självförtroendet bland både mediechefer och journalister, säger Staffan Dopping. 
Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 
 

Om Livsutvecklingens psykologi

När vi är barn vet vår omgivning ofta vart vi är på väg och hjälper oss att utvecklas i rätt riktning. När vi är vuxna är det inte lika säkert att omgivningen står och stöttar och hejar på. Vad gör det med vår psykologiska utveckling? 
I avsnitt 100 av Kommunikationspodden är Kristina Elfhag gäst. Hon är psykolog och har skrivit boken Livsutvecklingens psykologi som plöjer igenom många områden av det människa medvetandet och hur världen sett på vår utveckling genom århundradena.
Lyssna på hennes insikter i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Så funkar nudging inom kommunikation

Vad är skillnaden mellan sludging och nudging - och vet vi när vi utsätts för det? Ida Lemoine, VD på Beteendelabbet gästar veckans avsnitt av Kommunikationspodden och berättar vad vi behöver veta om nudging inom kommunikation. 
2017 tilldelades Richard Thaler nobelpriset i ekonomi för sin forskning om nudging. Begreppet spreds som en löpeld och har använts i alla olika sammanhang. Men vad är egentligen nudging och hur kan den på bästa sätt användas i kommunikation och marknadsföring? - Allt från ett ansökningsformulär till en cellprovskallelse. Hur ser den ut och hur kan den utformas för att nå dit man vill, säger Ida Lemoine som gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 
I vilka sammanhang av marknadsföring är nudging bäst? Vilka framgångsrika och misslyckade exempel finns? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Hur går det för Sveriges Radio?

Politiker vill få bort dem, europeiska medier inspireras av dem och poddosfären utmanar. Vad tycker Sveriges Radio själva om hur det går? Veckans gäst i Kommunikationspodden är Olle Zachrison, chef för digital nyhetsutveckling.
Det är en lång journalistisk bana som ledde Olle Zachrison till Sveriges Radio där han just klivit av jobbet som chef för Ekot och blivit ansvarig för digital nyhetsutveckling. Förutom flera år inom finans -och ekonomijournalistik lyfter han fram The Hay Days för Kanal 8, som en gång var en stor utmanare. - Åke Ortmark var ju med från början, och jag var på Finansnytt. Sedan började DI toksatsa och då blev det fart på MTG. Ett tag var vi upp till 48 journalister i Münchenbryggeriet, säger han. SD är lika stora som S för tillfället och det pratas inte bara där utan också från andra håll att skära ner på public service, hur märks det i huset? Och hur tänker SR i valet att att använda endast sina egna kanaler för att förmedla nyheter, eller externa kanaler där risken finns att hamna intill innehåll som man ogärna associeras med?
Lyssna på resonemangen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Om artificiell intelligens

Den artificiella intelligensens intåg i vår vardag börjar ta sig i uttryck bland maskininlärda redigeringsprogram för video, intelligenta chatfunktioner och röstassistenter. AI ställer oss samtidigt inför större frågor, om vad som egentligen är intelligens och om det finns något som vi hos oss själva kan lämna över till den artificiella intelligensen att sköta. 
Martin Ingvar är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han är överläkare och professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet och nu också nyutkommen författare till boken tänkandets maskineri - när AI lär från hjärnan.
- Det finns ett antal trick som evolutionen skruvat i vår hjärna som gör det möjligt att lösa intelligenta problem som vi i dag inte kan lösa med AI. Men jag menar att vi börjar nu se effekterna av att man börjar lära sig från hjärnan. AI-botar lär också av varandra. Jag tror att vi har en ganska bra förutsägelse om vad som kommer ske, säger Martin Ingvar. 
Hur påverkar AI-utvecklingen kommunikationssektorn? Hur kommer våra säkerhetssystem påverkar nationellt och internationellt? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Bästa säljteknikerna

Therese Hallberg inledde sin bana som mediesäljare. I dag hjälper hon företag att skaffa nya kunder. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden med Max Landergård ger hon sina bästa säljtips. 
- Det har blivit svårare att nå fram sedan de smarta telefonerna kom, säger Therese Hallberg. 
Och hon har mycket att jämföra med. Från att ha inlett en framgångsrik säljkarriär som 20-åring på 1990-talet har hon gått från print och radio till att nu vara den som skaffar kunder åt kunder. 
- Det första och andra mötet är det svåraste, men minst fem möten är viktigt för att verkligen ha en bra kundrelation, säger hon. 
Och hur du ser till att skaffa det hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!
 

Vilken reklam är mest effektiv?

Veckans gäst är Mats Rönne. Han har varit europeisk mediechef på Electrolux och ordförande i Sveriges Annonsörers styrelse. I dag sitter han med i Outdoor Impacts kommitée och driver egen låda där han erbjuder strategisk rådgivning. 
I dag är han här för att prata om effekten av reklam och vad som faktiskt funkar i en landskap där många saker snabbt förändras och många tror sig veta bäst när de egentligen famlar i mörker. 
- Frågan om effekt har intresserat mig länge. Jag konstaterade att det nästa bara var jag från Sverige som deltog i en internationell konferens för 15 år sen om effekt, och det var väl där det började, säger Mats Rönne. 
- Årets stora trend är att tolka kommunikationsutveckling genom insikter om vänster och höger hjärnhalva. Det var från början populärvetenskap, men vi kan se i dag hur vi kan se hur vi prioriterar information och vi är på väg mot det mer strukturerade, analytiska och detaljorienterade, säger Mats Rönne. 
Vilka skulle du säga är de bästa mätverktyget för att undersöka huruvida en insats har drivit kännedom eller sälj? Balansen mellan varumärke och säljdrivande - hur ska man tänka där? Om man har en årlig budget på 100 000 i marknadsföring och verkligen behöver profilera sitt företag hur ska man tänka då?
Hur samtalet utvecklas hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Giftmord genom historien

Från Fidel Castro till Nobelpristagare - alla har de varit utsatta för mordattentat, och inte med vilka vapen som helst. Ombyggda paraplyer och förgiftade cigaretter, radioaktivt te och dödliga parfymer. Veckans avsnitt av Kommunikationspodden handlar om giftmord.Historien är fylld av mer eller mindre lyckade attentat där kemin varit vapnet. Nu har boken Förgiftad av Ulf Ellervik släppts som tar läsaren med i en lång rad gastkramande morberättelser där kemin spelar en viktig roll.
- Jag började med en bok som heter Ond Kemi och det är kul med den mörka sidan för den är spännande Och jag ville berätta om kemi men då måste man ju hitta ett ämne som folk tycker är intressant, säger Ulf Ellervik som är professor i organisk kemi vid Lunds universitet och författare till boken. Under avsnittet går Ulf igenom några av de mest spektakulära morden och mordförsöken som gjorts med gift som vapen. Och det verkar inte finnas någon hejd på uppfinningsrikedomen genom historien.
Av alla mordförsök du beskrivit, vilket har förvånat dig mest?- Det måste vara det misslyckade attentatet med fentanyl i örat, säger han.
Och vad det handlar om kan du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden med Max Landergård.